La pastorèla (Un dimergue a la vesprada…)
Jeanine MASBOU
DOMESTICITÉ
Chant
--- En 1996 ---
Introduction
Informateur
« Un dimergue a la vesprada,
Gardave la tropelada,
Quand venguèt un pastorèl,
Per ma fe plan bravonèl,
Me diguèt d’un èr miaunaire :
“Volriái te faire un poton…”
Me’n demandèt plan perdon,
Per un còp, lo daissère faire.
Quand z’o diguère a ma maire,
S’inquietèt coma un cardaire,
Me barrèt al cambrilhon,
E dins mon escondilhon,
Tot en potinhant, pecaire,
Vilhave pel fenestron,
S’èra vengut lo pastron,
L’auriái ben tornar daissat faire.
L’autre matin de colèra,
Mon paire anèt a l’espèra,
E timplèt lo pastorèl,
Que manquèt ne virar fuèlh,
E desempièi aquest’afaire,
Mon galant n’es embaurat,
Pòde pas plus l’aturar,
Pr’aquò lo daissariái faire. »